1. Tak so serbsce za èasom pra¹amy; mó¾ne wotmo³wy su:
13:0: Je (w) jednej.
13:15: Je ¹twóræ/bìrtlk na dwì.
13:30: Je napo³ dwìmaj.
13:45: Je tøi¹twóræ/tøi bìrtlki na dwì.
13:50: Je d¼esaæ do dwìmaj.
14:00: Je (w) dwìmaj.
16:5: Je pjeæ po ¹tyrjoch.
16:50: Je d¼esaæ do pjeæich.
17:00: Je (w) pjeæich.
prepozicija f Verhältniswort, Präposition; s³owo n Wort; zaèuwaæ ip empfinden; jako konj als; lièba f Zahl; zjawny adj öffentlich; zd¼ìlenka f Mitteilung; podawaæ ip angeben, reichen (geben); nìmèina f Deutsch (Sprache); pøik³ad m Beispiel; zdónk m Stamm, Wortstamm; roz¹ìrjeæ ip 1. sg roz¹ìrjam erweitern; w¹ón pron ganz, aller; forma f Form; nominatiw m Nominativ, 1. Fall; akuzatiw m 4. Fall, Akkusativ; singular m Einzahl, Singular; dal¹i adj weiterer; z³ó¾ka f Silbe; skupina f Gruppe; wobstaæ 3. sg wobsteji ip bestehen (aus); brìmjo gen sg brìmjenja n Last, Bürde; p³omjo gen sg p³omjenja n Flamme; znamjo n gen sg znamjenja Zeichen; ramjo gen sg ramjenja n Schulter; wumjo gen sg wumjenja n Euter; promjo gen sg promjenja n Strahl; zasuwaæ ip einschieben; bìrtlk m Viertel; napo³ adw halb, zur Hälfte
Prepozicija w so njetrjeba, ale mó¾e staæ, hdy¾ so podawaja jeno¾ po³ne hod¼iny. S³owa jednej, dwìmaj, tøoch, ¹tyrjoch atd. njezaèuwaja so jako lièby a so njesk³onjuja; tohodla rìka d¼esaæ do dwìmaj a nic do dwìju.
2. W zjawnych zd¼ìlenkach podawaja so ka¾ w nìmèinje hod¼iny a mjeñ¹iny po pøik³ad¼e: 15:21 hod¼. pjatnaæe hod¼in a jedynadwaceæi mjeñ¹in.
3. Mjez neutrumowymi substantiwami su tajke, ki¾ swój zdónk roz¹ìrjeja, to rìka, wone maja we w¹ìch formach nimo nominatiwa a akuzatiwa singulara dal¹u z³ó¾ku. Prìnja skupina wobsteji ze s³owow brìmjo, p³omjo, znamjo, ramjo, wumjo, promjo, ki¾ zasuwaja -enj-:
| singular | dual | plural | |
|---|---|---|---|
| nom. | ramjo | ramjeni | ramjenja |
| gen. | ramjenja | ramjenjow | ramjenjow |
| dat. | ramjenju | ramjenjomaj | ramjenjam |
| ak. | ramjo | ramjeni | ramjenja |
| dat. | z ramjenjom | z ramjenjomaj | z ramjenjemi |
| lok. | na ramjenju | na ramjenjomaj | na ramjenjach |
zwìrjo gen sg zwìrjeæa n Tier; woznamjenjeæ ip bedeuten; runjo gen sg runjeæa n seinesgleichen; skoæo gen sg skoæeæa n Vieh (Stück Vieh); swinjo gen sg swinjeæa n Schwein; swjeæo gen sg swjeæeæa n Heiligenbild; wustupowaæ ip auftreten; plural m Mehrzahl, Plural; d¼ìæo gen sg d¼ìsæa n Kind
4. Tamna skupina wobsteji h³ownje ze s³owow, ki¾ m³ode zwìrjata woznamjenjeja; nimo toho s³u¹eja sem runjo, skoæo, swinjo, swjeæo, zwìrjo. Wone zasuwaja -eæ-/-at- pøed kóncowku; -eæ- wustupuje w singularu a dualu, -at- w pluralu:
| singular | dual | plural | |
|---|---|---|---|
| nom. | æelo | æeleæi | æelata |
| gen. | æeleæa | æeleæow | æelatow |
| dat. | æeleæu | æeleæomaj | æelatam |
| ak. | æelo | æeleæi | æelata |
| ins. | z æeleæom | z æeleæomaj | z æelatami |
| lok. | na æeleæu | na æeleæomaj | na æelatach |
Jeno¾ swinjo ma w pluralu swinje, swin\Red{i, swinjom, swinje, ze swinjemi, wo swinjoch.}
5. S³owo d¼ìæo zasuwa w singularu a dualu -s- pøed æ, w pluralu su kóncowki wosebite:
| singular | dual | plural | |
|---|---|---|---|
| nom. | d¼ìæo | d¼ìsæi | d¼ìæi |
| gen. | d¼ìsæa | d¼ìsæow | d¼ìæi |
| dat. | d¼ìsæu | d¼ìsæomaj | d¼ìæom |
| ak. | d¼ìæo | d¼ìsæi | d¼ìæi |
| ins. | z d¼ìsæom | z d¼ìsæomaj | z d¼ìæimi |
| lok. | wo d¼ìsæu | wo d¼ìsæomaj | wo d¼ìæoch |
rana f Wunde; æelo n Kalb; proso n Ferkel; prosatko n Ferkelchen; jehnjo n Lamm; kózlo n Zickel; kózlatko n Zicklein; kurjo n Küken; kurjatko n Kükchen; zubny lìkar m Zahnarzt; èasopis m Zeitschrift; zapoèeæ 1. sg zapoènu p anfangen, beginnen; mjenowaæ ip nennen; pøekroèiæ p überschreiten; ¹to¾ pron was (nicht in Fragen); d¼ensni¹i adj heutig; m³od¼ina f Jugend (junge Leute); hakle adw erst; traæ 2. sg traje ip dauern; hustodosæ adw oft genug; knjeni ak sg knjeni f Frau (Anrede), Dame; popo³dnju adw nachmittags; wuchod¼owaæ so ip spazierengehen; picowaæ ip füttern; æelo gen sg æeleæa n Kalb; m³od¼o gen sg m³od¼eæa n Junges, Jungtier; d¼ìæacy adj Kinder-; d¼ìæaca stwa f Kinderzimmer; zrumowaæ ip aufräumen; woko³o adw herum; chichotaæ ip kichern; kopañca f Fußball, Fußballspiel; wrota plt Tor; tøìliæ p schießen; mustwo n Mannschaft; pøedstajenje n Vorstellung
23. Außer diesen Kälbern haben wir keine anderen Jungtiere. 24. Bei dem Kind im Kinderzimmer muß mal wieder aufgeräumt werden, denn alle Spielsachen des Kindes liegen herum! 25. Die Mutter holt ihre (beiden) Kinder nachmittags um 2 (14 Uhr) bei der Tante ab. 26. Siebzehn Uhr und zweiundzwanzig Minuten fährt mein Bus nach Hoyerswerda. 27. Alle Kinder stehen traurig um das kranke Schwein herum. 28. Wir sind gern auf dem Bauernhof unseres Onkels, denn dort sind kleine Ferkel, Kälber, Lämmer, Küken und Zicklein. 29. Junge Mädchen kichern oft vom Morgen bis zum Abend. 30. \hbox{Georg} hat im Fußballspiel gegen die Mannschaft von Ralbitz/Horka drei Tore geschossen. 31. Ich muß um 9 Uhr mit meinem Kind beim Zahnarzt sein. 32. Um drei (15 Uhr) beginnt die Vorstellung im Theater, aber die Kinder sollen bereits zehn Minuten vor um 3 dort sein. 33. Viertel zwölf (viertel nach elf) kommt die Mutter, und sie bleibt zwei Stunden.
Vorige Lektion Nächste Lektion Deutsch-sorbisches Wörterbuch Sorbisch-deutsches Wörterbuch Inhalt